leran

Sånt är alltid trevlig. Jag har nu burit dom i två veckors tid med resultatet att folk jag träffar på stan inte bara tror att jag har synfel, utan även dålig smak! Biljardpojken skymtas ibland, fast aldrig nära nog för att hälsa på. Jag kommer nog vara smygkär i honom för alltid. Precis som den tyska pojken. Life's hard sometimes... Ett problem i min vardag som ofta upprepar sig är att jag ständigt har ont om pengar. jag vet inte om det är för att jag dricker för mycket starbucks-kaffe eller om det är för att en Au Pair-lön inte är så saftig. Den dystra sanningen står fast. Inte ska jag vara ledsen för det. Jag har fortfarande awesome Au Pair-vänner! Onsdagskväll och Cobbett once more!