leran

Idag har jag haft en mysig söndag med Stina och Erika. båda sov över i min säng och vi spenderade dagen åt att titta på "Walk The Mile" och "Emil och Griseknoen". tummen upp åt båda!! Min nya kändisförälskelse är dock inte medverkande i någon av dessa filmer. nix nej. Han var dock programledare Never mind the Buzzcocks, som jag nu följer slaviskt på youtube. Simon Amstell is his name! http://www.youtube.com/watch?v=Q-Wd1S9OKAc

"Ska jag behöva bli ARG?!" "Nej, men du får om du vill."

Där står jag, helt förstörd på Heathrow Airport. Jag blev skrattad åt av en av vakterna vid tullen. Det känns som att jag varit på Heathrow lite för många gånger på senare tiden eftersom att jag numera vet exakt var man ska gå till alla terminalerna. Skulle jag söka jobb där skulle jag garanterat vara mer kvalificerad än idioterna som jobbar på Lost Properties, samt alla idioter som skjutsar runt en till andra idioter som skickar en vidare till fler människor som inte har med Lost Properties att göra. (jag har fortfarande lite agg emot flygplaten) På vägen tillbaka till bussen ringer jag Aaron, ormpojken, och säger att det enda som kan göra mig lycklig nu är att se 1 vecka gamla hundvalpar. Han hämtar mig vid Aldershot och vi åker till hans mamma och de 9 hundvalpar som numera finns där. Lite lycka finns det ännu i världen! Efter detta åker vi till Cobbett, som vi så ofta gör om helgerna (och annars också). Då Aaron var nykter, eftersom att han skulle köra hem, roade han sig med att låtsas vara gay hela kvällen. Han var nära på att få en käftsmäll när han stötte på en 30-åring. Jag gillar Aaron. Man har lixom aldrig tråkigt med honom. Under tiden han roade sig med att spela homosexuell så stod jag och Stina i baren och samtalade med de två svenska killarna som anlände till Farnham för en vecka sedan; Andreas och Björn. En av dom, Björn faktiskt, ser ut som en yngre version av Björn Källman. Vi hade det ganska trevligt fram tills vi skulle gå till The Slug och möttes av en grinig dörrvakt som sa att insläppet stängde klockan tolv. Jag hade varit helt okej med det om det inte vore så att min klocka fortfarande var tio i. Jag försökte i alla fall att visa en bra sida av Farnham men istället fick dom en helt ärlig bild av hur livet i Farnham ser ut xD Ikväll är det FF hos Stina. Dags för Spider-Pig T-shirten att göra storartad succé!

Efter två veckor av det nya året tänkte jag börja leva upp till mitt nyårslöfte. Bloggen ska leva igen! Detta tänkte jag fira med ett mycket kort inlägg. Atto ligger och sover. Jag sitter vaken och väntar på att de tre byggjobbarna ska ringa på dörren så att jag kan öppna för dom, göra dom te och kaffe och sedan gå och lägga mig igen. Familjen älskar Atto. Vi röstade igår och alla barnen röstade för att Atto skulle stanna här för alltid och evigt. Jag har åkt pulka för det har varit massor av snö! Idag är det mest slask och kyla. Mina stickade, rosa stövlar är numera konstant grå och fuktiga. Dags att tvätta dom (separat så de känner sig speciella). Jag är lite upprörd på posten efter deras massiva fail att leverera mormor och morfar julkort. Får nu köpa ett nytt och bättre julkort. Finns alltid tillfällen för förbättring! Nu är det dags att gå ner i köket och göra två koppar engelskt te så Atto och jag kan mysa i sängen lite till. :D Puss och Kram på alla er som inte helt givit upp på bloggen min. Love you lots.