A weekend in London


Här går det i lite fel ordning. Det börjar med bilderna från barrundan och slutar med bilderna som togs tidigare på dagen under den mer sofistikerade turistningen. ^^



Jim och jag på en busstur efter att sista tunnelbanan gått.
Jag hade tidigare på kvällen fått en fin blomma av Nick, den tappade jag bort.
(blomman på bilden är ett substitut jag hittade för att inte såra Nicks känslor)


Morgonen efter. Denna bild togs i Nick och Jims bakgård.
Jag hade även det stora nöjet att se deras fallfärdiga trädkoja!


Nick och en vän till honom (minns inte vad hon hette men hon var väldigt trevlig,
trots att bilden får henne att se full och opålitlig ut)


Jim rättar till Nicks lugg. denna bild togs (inte helt otippat) innan de posade för den riktiga bilden.
Bilden när de posade på riktigt var dock inte lika rolig.


Ny tröja och ny halsduk. Redo för en kväll av pints och biljard!


Jim mötte vi upp efter allt turistande. Han kom hem ifrån Leeds samma kväll.


Nick och kusiner!


Nick står och ser cool ut.


Båttur.


The London Eye. Nicks kusiner ville gärna åka den. Jag skulle gärna sällskapat dom men min klaustrofobi och höjdskräck höll inte med. Därför gick jag och Nick till en pub i närheten istället (hans klaustrofobi sällskapade oss)


Världens roligaste jobb. Nick och jag funderade över hur man ansöker om ett sådant jobb.
Vad skriver man i sin CV? "Hej, jag är bra på att se uttråkad ut och har lång erfarenhet av att sitta stilla"?






Jag har nu kollat igenom bilderna och kommit fram till att de faktiskt är tagna lite huller om buller (rent tidsmässigt).
Ni får helt enkelt lista ut ordningen själva.
I have faith in you!



SORRY

excuse time, excuse time it's time for excuse time!

Okej. Jag vet att jag inte skrivit något på över en vecka. Jag ber or ursäkt för detta. Har ingen riktigt bra bortförklaring och jag kommer inte heller at gottgöra det genom att skriva ett superlångt inlägg idag. nicht nej. inte idag.
När andan faller på ska jag gå närmare in på hur min helg i London var. Kanke inte in i detalj. Jag var trots allt inte helt nykter och det vore dumt att skriva allt för mycket i en blogg som läses av hela min familj!

Under tiden min värdfamilj varit i Sverige har jag nästan hunnit drabbas av hemlängtan. Jag saknar utekvällar med Atto och ångest-fredagar men Sofie. Jag saknar att kasta popcorn på mamma. Att spontant vandra förbi moster för en kopp te. Pappas samtal och inbjudningar till middagar på skogsvägen. Att (i brist på annan sysselsättning) ringa Nicklas och påminna honom om att raka sig.  ^^
Jag saknar mer saker men nu hinner jag inte skriva allting. Ska iväg till tågstationen och Möta upp Nick. Jag tänkte visa honom hur det ser ut i de mindre centrala delarna av England. Kanske även sitta i parken och ha picnic. Vädret kunde varit bättre men man köpte ju inte en regnrock för att ha den hängandes i garderoben.

Detta skrev jag i all hast, mest för att informera er om att jag fortfarande lever och mår bra.  Lite fler kommentarer vill jag gärsna ha. Jag kan inte vara ensam om att dela med mig av händelser!

Weekend

I lördags åkte jag, Maria, Monika (au pair från Tjeckien) och Juliana (au pair från Tyskland) till Guildford för en dag av lättsamt umgänge och Biotittande. Två av oss hade redan sett Harry Potter och Halvblodsprinsen, två av oss hade det inte. Därav offrade jag mig och såg den igen. Jag tänker inte gnälla, den var bättre andra gången man såg den. Vi tittade förbi Starbucks och medan Maria var och "visited the Lou" passade vi på att stjäla hennes milkshake och bygga ett torn.







Juliana och Monika var glada och stolta över vårat verk.




Idag gick jag och Maria på sightseeing i våran kära "hemstad" Farnham.



Jag gjorde två flugor på smällen och fotade både kyrkan och mig själv.



Maria mådde bra av lite solsken även om hon inte vill erkänna det.



Jag var glad i min nya T-shirt. GO NUTS!



Castle Street. Detta är gatan jag numera bor på.
(jag gillar att det finns en spritbutik som heter samma sak som min London-polare)


London underground

I tisdags åkte jag, Fran och lilltösen in till London för att fixa Olivers pass (läs inlägget nedan för precis samma detaljer).
Jag tog Alex till Starbucks för att försöka underhålla henne med varm choklad under tiden Fran var på passkontoret. Efter att jag avslutat den knappt påbörjade chokladen mötta vi upp med fran igen och gick till närmaste park för att äta våran lunch. När klockan närmade sig 13.30 åkte Fran och Alex hem och där satt jag kvar i parken med enbart en karta till hjälp. i stora stygga London. Det var mycket trivsamt.  =)
Fran hade föreslagit ett jag skulle försöka bege mig till Kings Road. Efter att ha gått smått vilse ringde jag en av mina och Attos London-polare (som vi träffade i Berlin). Han tyckte synd om mig för att jag var vilse men sen skrattade han åt mig för att jag inte riktigt brydde mig om att jag var vilse.
Efter att ha lagt beslag på en karta över Londons tunnelbanesystem kom jag på rätt spår igen (HAHA. rätt spår... I kill me!). Jag begav mig till Oxford Cirkus, the big bad shopping street. Köpte förvånandsvärt nog ingenting. Detta berodde mest på att jag från början det bestämt att hittar jag inga gummistövlar så vill jag inte ha något alls! Eftersom att jag inte hittade några gummistövlar så gick jag mest runt för att ha ihjäl en timme medans jag väntade på att Nick (London-polaren) skulle dyka upp. Vi möttes vid Kings Cross Station, Harry potter-nörd som man är så tycker jag om att säga namnet på den stationen.
Vi gjorde stan den Tisdagkvällen. Besökte två olika barer, tog massa löjliga bilder, pratade igenom vilket land som var bäst att bo i (lustigt nog kom varken England eller Sverige på första plats), bekantade oss med främlingar vi råkade sätta oss brevid (nu ljuger jag. Nick bekantade sig, jag pratade i telefon med Maria angående hur vi skulle spendera morgondagen). Allt detta hann vi med och ändå var jag tillbaka i Farnham klockan 22!











Den sista bilden är för dig, Atto! =D

















En vecka!

För ganska exakt (på timmen) en vecka sen jag vandrade igenom dörren på nedervåningen för första gången. Livrädd och vilse... Jag är fortfarande en smula vilse men har börjar lugna ner mig en smula.
Jamie spenderar sin tid åt att spela Zelda Phantom Hourglass på mitt Nintendo DS. Han lyckas alltid fastna dock så jag får guida honom med jämna mellanrum. Oliver tycker om att klä ut sig och älskar att spela Lego Star Wars (på Wii). Allt handlar om Nintendo här så jag smälter in rätt bra.
Alex umgås med mig utan att skrika. Ibland får hon sina kram-ryck. dessa går ut på att hon slänger sig på en i soffan och tvångskramar ens huvud. Flickan må vara liten men hon kan puckla på en rätt bra ^^.

Imorgon ska det åkas till London. Det har blivit något krux med Olivers pass som dom tydligen måste till London för att reda ut. Jag klagar dock inte eftersom det ger mig en möjlighet att se London ur de engelska, hemmastadda och uttråkades synvinkel. =D

Jag vet inte riktigt vad jag kan skriva om mera. Kommer inte på något direkt som skulle vara intressant för mina kära läsare. Jag måste iväg till affären och inhandla lite midnattsmat (min Marabou choklad tog slut nyrligen).      Huggles!

The Cobbett. igen.

Vad gör man när man bor på arbetsplatsen men har en ledig helg? Jo, man går hem till Maria, min nyfunna landmansvän, och dricker te. Jag lyckades övertyga henne om att hon inte ville något hellre än att promenera med mig upp till Bourne Woods och se på inspelningsplatsen av Robin Hood, igen. Maria hade inte varit där så jag tänkte att det kunde vara ett bra tillfälle att visa henne hur fins träden var (och dessutom glömde jag kameran sist och jag måste ju kunna bevisa att jag var där).





























Efter vårat vilda och vågade äventyr i skogen så gick vi hem till våra skilda familjer, böt om och gav oss iväg ut för att hitta någon form av middag. Detta slutade med att vi satt och mådde smått illa på Subway efter på tok för mycket läsk och kakor.
Vi satte oss i Parken. sms-mobbade en snubbe ifrån gårdagen som bytt nummer med mig men följde med Maria hem. Det var tokroligt! Oliver (inte den lilla jag tar hand om utan den 20-åriga sonen i familjen där hon jobbar) hade tydligen givit Maria den typiska "aaaahaa"-blicken. Trots att snubben inte sov där så kommer Oliver aldrig se på Maria på samma sätt igen. ^^
Efter Parken drog vi in på The Cobbett. Stället där alla hänger. Hela tiden. Alltid. Lustigt nog stötte vi ihop med Toby som satt där med en vän till honom. Han sa att han skulle varit hemma klockan åtta (klockan var då halv nio). Det var en av de få gångerna jag haft tillfälle att prata med Toby överhuvudtagen. Han kommer hem sent om kvällarna och åker tidigt på mornarna. Han verkar iaf väldigt trevlig. Det här kanske blir bra!  :D


The Cobbett

Både idag och gårdagen spenderades åt att iakta familjens åtaganden. Det känns som att jag mött hur mycket folk som helst på dessa få dagar..
Jag ber om ursäkt på förhand för alla små stavfel jag inte kommer orka bry mig om att fixa ^^.
Idag slutade pojkarna skolan (deras sommarlov börjar inte förrän nu!!!). Jag följde med Fran för att hämta dom. Efter det åkte vi till The Bourn Woods. Detta är tydligen en skog som är populär att filma i. Just nu filmas en ny Rodin Hood-film med Russel Crow (är det så han heter? gladiatorn?). Dom har byggt upp ett slott som (enligt Jamie) är gjort av trä, trots att det ser ut som sten. Han kan ha rätt dock. pojken verkar skärpt. En del av någon Harry Potter-film har tydligen också filmats i den skogen.

Lillflickan börjar vänja sig vid mig, tror jag. Hon är så sinnesrubbat söt.  =)

Nåja... klockan är mycket nu. Jag ska försöka sova.
Natti Natt!

Farnham

Så. Nu är man här.
Det har fortfarande inte sjunkit in helt. Jag kommer antagligen vakna imorgon och undra var jag är och varför mina kläder nu ligger i en annan garderob än min egen.

Själva flygresan hit var inte hälften så jobbig som jag trodde att den skulle vara. Detta kan bero på att jag var upptagen med att vara nervös för andra saker. Efter en del omkringvirrande på Heathrow så träffar jag Fran (mamman) och Alex (lillflickan). ljuset visar sig direkt i slutet av min tunnel. Dom finns på riktigt, det är det enda jag kunde tänka på. Det är så lustigt det där med internet...

Den bästa (och värsta) försenade födelsedagspresenten jag någonsin fått!

Jag fick en smått försenad födelsedagspresent av Atto. Hon måste ha haft onda tankar i huvudet när hon gjorde min present. Jag kommer sakna henne varje dag nu!


hemma hos The Padgehams.


Mitt rum hade en stor säng och ett fönster ut mot bakgården. Min dator står numera på sängbordet man skymtar längst till höger på bilden ovan =)



En liten men mycket charmig bakgård.

Jag vet att en del läsare kanske väntade sig ett längre och mer ingående inlägg om min första dag i Farnham. Men till er kan jag säga:   Vad i hela hundan väntar ni er av mig? Jag har försökt iakta en helt ny familj i deras dagliga aktiviteter! Jag är bara mänsklig och dessutom sov jag inte mycket mer än 3 timmar igår natt!!!


Nu ska jag, slutkörd som jag är, sova mer än 3 timmar. Imorgon kommer folk som ska måla om fönstren så Fran bad mig att inte gå ner i köket i underkläder (vilket jag antagligen väntades göra i en främlings hus efter första natten?).

So far so good.

Natti folket!

3D Bio

Jag, mamma och Ellinor åkte på bio.

Mamma och Ellis på tåget


Vi skulle se på Ice Age 3. Den var i klass med de tidigare Ice Age filmerna. dock såg jag den på svenska och blev en smula besviken över att rösterna inte lät som om dom menade det.   Man kan väl inte få allt..

Ellinor i biosalongen.

En kväll av packning

Det var vad jag hade tänkt mig. Istället har det blivit en kväll av intensivt funderande över vad jag egentligen behöver ha med mig nu när jag ska packa ner mitt liv in en resväska eller två. Det jag hittills kommit fram till är:

Plattång
Hårnålar
Dator
Kamera (en ny systemkamera som alla coola kidsen har! Jippie!)
Nintendo DS
Zelda Twilight Princess (Wii)
Kläder
ipod
Biljett
Pass

Vad mer kan en flicka behöva?

Jag tror inte att jag kommer förstå att jag ska dit förrän jag sitter där, hemma hos en främmande familj och äter middag...
Nu är det dags att ta sig ifrån datorn och faktiskt börja packa ner någa av de överstående föremålen.
Get up and Go-systemet! :D

Kollo

Det verkar som att denna blog kommer användas mer aktivt än det var tänkt såhär före avfärden. Jobbar man på dagkollo en regnig dag så finns det inte mycket annat att göra att dricka kaffe och äta keso. Lunchen idag kommer bestå av ugnspannkakor, olika bär och keso. Det kommer bli toppen =)

En Carro (jag) sitter framför datorn. En Carro sitter och stör den andra Carro genom att trycka på tangenter. En Carro gör sitt jobb som kvinna och står i köket. Jag gillar kollo.

Ikväll ska det ätas taco hemma hos far min. Detta är fantastisk eftersom att jag inte kommer behöva laga mat själv!
Hoppas vädret bättrar på sig innan fredag. Det är svårt nog att få folk att umgås med mig utan att vädergudarna ställer till det ^^.

Nu är det dags för lunch. Smell ya later!

Här är den!

Bloggen jag lovade att starta för alla nyfikna människor som vill uppdateras om mitt liv i England! Enjoy!

Igår beställde jag alltså biljett. Det kändes lite konstigt att kryssa i rutan där det stod "enkel resa". Men nu är det gjort. Den 20e juli klockan 11.10 är det meningen att jag ska sitta på ett plan. :D

Jag hade inte tänkt skriva så mycket mer innan jag drar. Ville mest göra alla tvivlare där ute uppmäksamma på att jag faktiskt startade en blogg! för er skull! Nu ska jag bara försöka komma ihåg att skriva i den...

Välkommen till min nya blogg!


Nyare inlägg
RSS 2.0