Halloween in London!

Var toppen!
(för bilder och mer detaljer, besök gärna min facebook-sida och spana in fotoalbumet "Halloween in London!") xD



Ikväll delar jag säng med en hund. Standardkraven på nattsällskap har gått neråt här i Farnham!

The ghost of au pairs past ^^

Jag vet att jag inte skrivit på länge. Jag tänker inte heller kompensera detta genom att skriva ett superlångt inlägg idag. Veckorna har utspelat sig som vanligt utan större förändrigar. Freja, familjens tidigare au pair, kom och hälsade på i tisdags. Man kan inte annat än tycka om människan när hon kommer innanför dörren med Pippi Långstrumt på rymmen, Rasmus på luffen, Ronja rövardotter och Bröderna lejonhjärta!
Jag hade en mycket trivsam tisdag då jag pratade med någon som, verkligen, befunnit sig i samma sits! Senare på kvällen var det Guitar Hero-turné på The Queens Head och jag fick tillfälle att förlora med värdighet mot min bartender (han spelade på "easy" och jag på "hard").



Igår spelades det, åter igen, biljard. Denna älda sport har inte enbart ersatt vårat menlösa sittande vid ett bord utan och drivit mig till vansinne! Jag tror att jag blir sämre och sämre för varje gång jag spelar. Men, men. Igår Var iaf en ganska söt pojke där (en sån där lång och tanig typ). Denna pojke hade jag haft nöjet att träffa vid ett tidigare, om än en smula underligt, tillfälle. Detaljer om detta går vi inte in på här.


Midnattpromenader i parken behöver inte mamma veta något om...  xD

Turism!

I söndags var det Au Pair-utflykt. Klockan 8 samlades Jag, Emelie, Monika, Janina, en annan Carro och Valeria på tågstationen. Det skulle turistas! Jäklar i mig låda! Vi hade ingen aning om var vi skulle åka men efter lite diskutioner bestämde vi oss för Salisbury, där Stonehange ligger. För att fördriva tiden på tågresan lekte vi "when I went to the zoo I saw......." vilket gick ut på att vi i tur och ordning skulle säga olika djur och minnas vem som sa vad. Det fungerade i tre varv men sen började det gå illa. ^^


Monika, Jag, Valeria, Carro och Janina


Fånerier på "damernas"


Hair and face dryer, obiously :D


i Taxin


Stenar!


Man fick en trevlig ljudguide i form av en bandspelare.
En timme tog det att lyssna och gå runt och titta.
Det enda dom sa var att stenarna stått där i 5000 år och att ingen vet varför.
Tydligen fungerar stonhenge som någon form av kalender.
tufft, tyckte jag. Fånigt, tyckte emelie.


Carolin: "peka och se fascinerad ut!"
*Emelie posar för denna bild*
Carolin: "Inte på mig!"


"Den var SÅHÄR liten"




Det var en mycket trivsam dag som slutade med 3D-bio med Emelie. Vi såg "UP". Den var tokrolig och jag grät som en flicka!

Bilder!


I lördags köpte jag skor med mördar-klackar!



Efter en promenad i fuktigt väder kan mitt hår se ut såhär.



Ibland pluggar jag...



Ibland fjollar jag mig istället.



och ibland pimpar jag min ipod!  =D





Dagens dialog:
Här måste jag första förklara situationen. Jag hade vandrat med Maria hem eftersom att jag inte hade något bättre för mig. På vägen tillbaka därifrån ringde jag upp Emelie för att ha någon att prata med. Det sades mycket under denna konversation, dock lite av riktig innebörd.

Carolin - "Nu kom jag precis innanför dörren och försöker klä av mig regnkappan så tyst som möjligt."
Emelie  - "Jag tyckte det lät lite mindre i bakgrunden."
Carolin - "Min kappa gör gnisslande gummi-ljud."
Emelie  - "Du menar sådär som det låter när hundar tuggar på kantareller?"
Carolin - "......... va?"
Emelie  - "va?"
Carolin - "Nu hänger jag in min regnkappa i garderoben. hmm.. måste ta ut ipoden och nycklarna."
Emelie  - "jaha."
Carolin - "Helvete! nu glömde jag mobilen i jackfickan!"
Emelie  - "............ eh, Carolin..."


New Zelda game?


Food Festival och svenska flickor!

Fram till för två veckor sen trodde jag och Maria att vi var ensamma om att vara svenska au pairer i Farnham. Numera är vi 5 stycken. 5! Hur gick det här till? (in order of appearance) Jag, Maria, Emelie, Erika och Stina.

Igår var det sedvanliga The Cobbett följt av The Slug. Eftersom att Maria spenderar sin helg med vänner i Kent så gick jag ut utan henne för första gången på ett tag. Emelie visade sig vara ett mer än godkänt substitut. Mot slutet av kvällen sov hon till och med här.
I morse vaknade vi av barn som sprang i trappan. Vi gick dock inte upp utan spenderade nästan en och en halv timme åt att titta på tv. När vi väl gick ner för att äta frukost hade familjen utrymt huset. Jag misstänkte att de hade gått på Farnham Food Festival, som Fran hade pratat om tidigare i veckan. Vad jag inte visste var att denna festival skulle hållas på Castle Street.
MMitt i frukosten ringer det på dörren. Pojkarna hade sprungit i förväg och låg pressade mot dörren för att vara först med att trycka på ringklockan. Jag går och öppnar dörren, fortfarande iförd pyjamas, oborstat hår och gårdagens smink. Gatan utanför är proppad av folk. Alla äter ifrån de olika bakelserna och maträtterna som de lokala farmerna/bakerierna/bryggerierna som Farnham har att erbjuda. Jag kände mig minst sagt en smula missanpassad... Det enda som saknades var att någon skulle fångat det på film.   xD





Jag och Emelie såg en kock på styltor och träffade vice borgmästaren i Farnham =)

Twilight Princess

Det bästa spelet någonsin. Trist bara att pojkarna inte är gamla nog för att begripa hur fantastiskt det är. De tror alltid att Link är Zelda och när man sen ska förklara att Link även kan förvandlas till en varg så blir det ännu fler följdfrågor!






Jag hade inget vettigare att skriva.

Castle Street.

Här händer det skumma grejer.
I tisdags kväll hade jag precis badat Alex och klätt på henne pyjamas när Fran ringer och säger att hon tänkte ta med sig henne till en vännina som bor några dörrar bort. "Okej" säger jag och när Fran kommer för att hämta Alex står hon redo i hallen iförd sin pyjamas och ett par gummistövlar (Alex då, inte Fran).
Några minuter senare kommer Maria förbi och ninjar mitt internet under tiden jag tar en snabbdusch. Fran ringer efter en halvtimme och säger att den 18-åriga sonen till hennes väninna jobbar på The Queens Head och att han känner mig. Detta hade jag svårt att tänka mig. Inte ens jag känner mig. Men det var tvunget att undersökas. jag sätter upp håret för att dölja att det ännu inte är torrt, drar med mig Maria uppför gatan och innan vi vet ordet av sitter vi på suparparty med ett gäng 18-åringar och spelar poker. Alex och pojkarna var också där och tittade på Nalle Puh (på svenska). Fran och hennes vännina, Naveen (skrivits om henne tillräckligt många gånger för att ge henne ett namn) hade druckit sig igenom en flaska vin och försökte se till att jag gjorde detsamma.  xD

På onsdagen var min första lektion på college. 2 timmar. Läraren verkar asbra. Känns skumt att ha läxor igen.

På torsdagen var jag hundvakt hela dagen åt Naveens labrador. Barney. Han höll mig sällskap i mitt rum efter att jag slutat jobba för dagen. skönt med lite vettigt sällskap. Lär stjäla honom någon mer gång om jag känner mig ensam. ^^

Måndag!

Ny vecka. Igår blev det ett besök på The Queens Head igen. Min bartender fick jag dock klara mig utan eftersom han hade en ledig söndag och inte ville spendera den på arbetsplatsen. Min förkylning håller i sig men den tycks inte bryta ut ordentligt. Ganska störande. Kanske måste gå runt och vara småförkyld för alltid.

Igår inhadlades det även en del kläder. Med en garderob full av kläder som inte längre får plats i mina resväskor så undrar jag hur det ska gå när jag ska tillbaka till sverige igen...




Grattis Alex!

Idag fyller energiknippet år och vid lunchtid ska det vara barnkalas. Huset kommer vara fullt av 2-åringar och föräldrar som jagar efter dom för att se till att dom inte slår sig själva eller varandra.
Min förkylning har plågat mig i dagar genom att vara på ett ständigt "på G" stadie. Idag tycks den iaf ha brutit ut. Lagom till helgen. Piss. Detta innebär inte bara att jag inte kommer kunna gå ut i helgen. Jag kommer behöva ställa in min date med bartendern OCH jag kommer behöva sitta barnvakt hela lördagen, inte bara åt "mina" utan även åt en svensk 9-årig pojke vid namn Carl. Han är son till Frans svenskalärare och har bott här i 2 år. Jag är inte så bekymrad över honom. Han verkar lugn och sansad. Med lite tur kan han kanske föregå med gott exempel och visa Oliver och Jamie hur man ska bete sig ^^.

Nu ska jag ta en dusch och informera min date om att den usla bion och det undermåttliga dansgolvet kanske får lov att klara sig utan mig.

Post och College

Idag fick jag ett ytters trevligt paket av Mr Postman. Tack Minkvägen! =D
Jag både skrattade och grät när jag gick igen lådan av internskämt. Ingefära, kanel och pärlsocker. Det bästa kan nog ha varit vaniljskorporna. Hälften av dom kan ha gått åt under skrivandet av detta inlägg. The shame. Oh, the shame... Ska sätta upp alla Ellinors bilder på väggen så att jag kan titta på dom jämt.
Efter att ha kollat igenom paketet lämnade Fran av mig vid Farnham College. Det kändes skumt att vara tillbaka i en skolbyggnad. Jag skrev mitt test. 37 rätt av 40 möjliga och ändå är jag en smula besviken. Jag slog i alla fall Maria med en poäng!
Tony, som läraren heter, sa att jag borde plugga på CAE nivå eftersom att han inte trodde att bara plugga level 2 skulle vara utmanande nog för mig. Lite stolt känner man sig då. Så jag ska plugga en förmiddag i veckan och när kursen är klar kommer jag att ha skriftligt bevis på att jag läst en internationellt känd och respektabel kurs. Ännu bättre är det att denna förmiddagskurs passar perfekt in i schemat jag och Fran kommit överrens om. Hurray!

En dag.

Jag tror jag har gått runt och tänkt för mycket de senaste veckorna. Det håller inte. Jag funderar för mycket på vad alla där hemma sysslar med. Det är svårt att låta bli. Man känner sig en smula avkapad här. Försöker att se det som självterapi (trots att terapi ofta är sammankopplat till någon slags lugn atmosfär och detta är full kalabalik).
Idag har jag kännt mig stressad och ivägen. Det hela började med att Fran glömde sin mobil i Alex vagn. Denna mobil är även hennes jobbtelefon så därav var den ganska efterlängtad. Hela huset håller på att drabbas av en brutal förkylning och det känns som att det är mitt fel eftersom att jag bad Maria (människan vi tror är smittkällan) att sitta barnvakt med mig. Så nu är Fran, Jamie och Alex förkylda och jag tror att jag börjar åka på en förkylning jag med.
Nu orkar jag inte skriva mer. smell ya later.

The Queens Head

En ny pub har utforskats. äntligen! ännu bättre var det att denna pub befinner sig på inte ens en minuts gångavstånd ifrån dörren. och ÄNNU bättre var att det jobbar en snygg bartender där.  xD
Jag tycker inte det är mer än rätt att jag får titta på bartendrar. Jag och Janina verkar ha det gemensamt. Det är ett måste att paxa minst en snygg bartender på alla ställen vi går till.

De nya au pairerna har nu kommit och om några dagar har alla gamla åkt. Gänget som finns nu är alltså gänget som gäller. Jag är osäker på hur jag känner inför det här. De flesta verkar trevliga. Några verkar riktigt trevliga och sen finns det någon enstaka jag är osäker på och en som jag inte gillar alls. Detta kommer inom några veckors tid att ha splittrat vårat lilla "gäng" men jag kan nog leva med det. Jag vill inte umgås med folk bara för att de är au pairer. Jag vill umgås med folk jag tycker om, oavsett varifrån de kommer eller vad dom gör här.

Nu tänkte jag gå och lägga mig, titta på Black Books och somna. =)

Grattis Lobo!

För att informera alla oroliga bloggläsare så mår jag inte längre dåligt och saknar inte längre exakt allting, bara det mesta. =)

Jag håller inte riktigt koll på dagarna längre. Jag vet om det är måndag eller tisdag men datumen har börjat flyga förbi så snabbt att jag blir snurrig!

Nu när pojkarna är tillbaka i skolan så har mina "normala" arbetstimmar börjat. Måndagar börjar jag oftast inte förrän efter lunch. Idag inget undantag. Jag spenderade en timme i en park med Maria och sen gick jag till mitt favoritcafé (The Barn). Där träffade jag på lite andra au pairer och hade det trevligt fram tills det var dags att röra sig mot castle street igen.
Idag var en bra dag.

Och för att förklara rubriken: Grattis Lobo!
Kusinen fyller år! det kommer förvisso dröja ett år till innan det faktiskt kommer göra någon skildnad i hennes vardag ^^.

Nu tänkte jag sova. Take care!

strawberry fields forever


Jag har inte kunnat gråta ordentligt sen jag kom hit. Självfallet väljer jag en lördagsnatt att göra detta.


Saknar allt ikväll.

Ellinor <3





Saknar min syster.

Lunchrast






Den här bilden har egentligen inegnting med någonting att göra. var bara länge sedan jag lade upp några bilder.. det var länge sen jag tog bilder överhuvudtaget. påminner mig själv att bli bättre på det! Just denna bild är en bild tagen hemma hos Nick och Jim. Bakis och trött så ville Nick inte vara med på bild. han löser detta genom att hålla gitarren framför ansiktet. Efter några sekunder inser han att han kan spegla sig i gitarren och blir sen sittande sådär även efter att jag stoppat undan kameran igen.
Jag saknar mina London-vänner. För några dagar sen åkte de till Namibia för att hälsa på några av sina kusiner. De ska vara borta i över 3 veckor! Vad ska jag ta mig till? Vem ska jag ringa och diskutera zombieinvasioner med? Vem ska säga till mig när det är kallt? Vem ska påminna mig om att duscha innan jag visar mig bland folk?
Mina London-vänner kommer inte ens att bo i London i höst. Jim pluggar i Leeds och Nick ska börja universitetet någonstans i Kent.

Jag har svårt att begripa hur länge jag varit här. Det känns både som att jag kom igår och som att jag varit här i ett halvår. Saknar folket där hemma. Atto berättade att hon träffat mor min när hon var ute på vandring i märsta. Nu är det bara några dagar kvar innan Atto får tillträde till sin lägenhet! Jag är helt exalterad för hennes skull! Atto, om du läser detta: Mina tankar är med dig. När du släpar upp alla tunga möbler för trappan så tänk dig att jag sitter ovanpå och skriker att du inte bär fort nog!


  


Denna bild är en hyllning, dels för att muntra upp Atto, men mest för att hylla Sofie och Jesus. Alla känslor blir så mycket enklare att beskriva om de ritas i paint!






Midnattsinlägg

något som är obligatoriskt i en blogg. Jag har egentligen inte energi att skriva men eftersom att jag inte vill ge er en ursäkt att dödförklara bloggen ännu så spenderar jag några minuter innan läggdags på att skriva kortfattat om dagens händelser.
Idag städade jag i princip hela huset. det hänger dock fortfarande kläder på tork som jag måste komma ihåg att stryka imorgon innan familjen kommer hem. De har sovit hos Tobys mamma 2 nätter i rad nu.
Ikväll orkade jag inte gå till The Cobbett. Maria satt barnvakt så jag satt med henne och såg på film som hon hade hyrt. Made of Honor. efter det såg vi på en film jag köpte (lustigt nog på vägen hem till Maria när jag bara skulle köpa coca cola). Slumdog Milionare. en film som alla bör se.

Nu ska jag sova. Pussar!

En månad

de senaste veckorna har gått hur fort som helst!
Jag träffade Andrea igår (Hurray!). Hon och hennes mor spenderar några dagar åt shopping och snabbmat. i London. Just the way I like it!

Idag tog jag med Alex och Oliver till ett lekställe. Vet inte riktigt hur jag ska baskriva det. Barnen hoppade omkring och Alex drog med sig mig i olika labyrinter i två timmar. Jag ska dock inte klaga. Jag hade en anledning att leka i bollhavet (vilket jag velat göra ända sen jag blev för gammal för att göra det på McDonalds.
När vi gick hem därifrån var det dags för Alex att sova middag. Jag fick en timmes dötid så jag och oliver bakade blåbärsmuffins. Han är mycket lugnare när Jamie inte är i närheten. pojkarna triggar varandra och det slutar oftast med att en av dom slår sig.

Nu har hela familjen suttit igenom en middag, samtidigt! Det skålades (på svenska). Det måste ju firas lite när man varit här i en månad!  =)

The Beach

Idag åkte jag med Fran och barnen till stranden. Det var molnigt men ganska varmt. Jag tänker i mitt stilla sinne att solskyddsfaktor är överreklamerat. Jag ångrar mig nu.... Vem hade anat att solen skulle märkas genom molnen? I England?!

Dagen gick väldigt fort. Helt plötsligt var klockan 19.48 och ingen vet hur det gick till!
Duschen man tog imorse ter sig synnerligen onödig nu när man sitter i en säng full av sand...

The Hitchhikers Guide to The Galaxy
är en bok jag nyrligen införskaffat mig. Det är så fantastiskt att inte längre behöva leta på några undangömda specialhyllor när jag är ute efter litteratur på engelska. Här går man in i vilken bokaffär som helst och allt är på engelska automatiskt (förutom de undangömna specialhyllorna med böcker på franska).

Om tre dagar har jag varit här i en månad!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0